Infobladet

DRÄKTIGHET

Dräktighet räknas i registerton och är ett rymdmått. Ett registerton = 100 engelska kubikfot = 2,83 kubikmeter Bruttoregisterton (brt) omfattar alla slutna rum ombord, med undantag för dubbelbottentankar, styrhytt och vissa andra smårum. Nettoregisterton (nrt) är vad som blir kvar av ett fartygs inre rymd sedan bl a bostadsdel och maskinrum räknats bort. Med de siffrorna som grund räknar man sedan ut alla avgifter som kan drabba fartyget: lots-, hamn- och kanalavgifter mm. Deplacement är den totala vikten av fartyget med last. Dödviktston (eng. ton deadweight), tdw = 1 016 kg som används för att ange lastkapacitet. Ton dödvikt är skillnaden i deplacement mellan ett fullt nerlastat och ett tomt fartyg. Till full nedlastning räknas last, drivmedel, förråd, vatten och besättning. Man talar om dödvikt då det gäller lastfartyg. Man talar om bruttoton då det gäller passagerarfartyg, bilfärjor och andra servicefartyg. Deplacement används då det gäller örlogsfartyg.

Shelterdäck Shelterdäcket ligger ovanför huvuddäcket och är en utveckling av presenningen som skyddade däckslasten. Alltså en överbyggnad som kunde undantas mätning av fartygets dräktighet så länge den kunde betraktas som öppen. För att göra ett öppet utrymme stängt för att skydda lasten placerade man en öppning i däcket, vanligtvis akter om de permanenta lastluckorna, med ett lock av ”tillfällig” karaktär och kallade det tonnagebrunn. Mellanväggarna (skotten) nere i utrymmet hade samma tillfälliga luckor = öppen (open) shelterdäckare. Om man tog bort tonnagebrunnen och monterade dit en permanent lucka samt satte vattentäta luckor i mellanväggarna fick man en stängd (closed) shelterdäckare. PARAGRAFARE Fartyg under 500 bruttoton som enligt en paragraf i den dåvarande bemanningsförordningen kunde klaras med betydligt mindre besättning än fartyg över 500 bruttot

 

Om vågor i havet

Vinden överför energi då den blåser över en vattenyta, vilket medför att vågor bildas. När vågen rör sig framåt beskriver vattenmassan en cirkelrörelse. Man säger att vågen rör sig i en orbitalbana. Om man lägger en träbit i vattnet ser man att den inte förflyttar sig nämnvärt då vågen drar förbi. Träbiten beskriver en cirkelrörelse och blir i princip kvar på det ställe där man placerade den. Prova nästa gång du badar i havet! Våghöjden är avståndet mellan vågtopp och vågdal, och våglängden är avståndet mellan två på varandra följande vågtoppar. Vågperioden är tidsintervaller mellan två på varandra följande vågtoppar. Hastigheten blir alltså våglängden dividerad med vågperioden. Längd genom tid. Man talar om signifikant våghöjd, det är för övrigt den våghöjd som man ger i sjörapporten. Den bestäms från höjden av alla vågor under en trettio minuters period. Vågorna sorteras efter våghöjd och medelhöjden för den högsta tredjedelen av dessa vågor är den signifikanta våghöjden. Detta överensstämmer med vad man som betraktare bedömer våghöjden till. Med hjälp av ett speciellt diagram kan man räkna ut våghöjden med ledning av vindhastighet, sträcka över öppet hav, (så kallad fetch), samt den tid i timmar som det blåst. När vågorna närmar sig kuster och stränder, och djupet minskar till mindre än halva våglängden stoppas vågrörelsen upp, vågen blir högre och brantare och bryter sedan. Vågen bryter när djupet är mindre än 1,3 gånger våghöjden.

I oceanförhållanden kan så kallade monstervågor bildas, vågor som är dubbelt så höga som andra vågor i samma område. Satellitmätningar har visat på förekomsten av monstervågor på upp till 30 meters våghöjd på flera platser i världen. Det finns inget entydigt svar på varför de förekommer, men kan ha samband med kraftiga havsströmmar eller att flera vågsystems energi vid speciella tillfällen samlas i en enda våg. Utanför den svenska kusten har uppmätts våghöjder på runt 13 – 14 meter, såväl i Östersjön som i Skagerrak. Högsta uppmätta vågen i Östersjön är 14,0 meter. Det registrerades söder om Åland av Finska Havsforskningsinstitutet den 22 december 2004. Signifikanta våghöjden var vid detta tillfälle 7,7 meter. 

 

 

Den svenska Marinen, drygt 500 år

En historisk överblick 

Man anser att Gustav Vasas inköp av tio bestyckade örlogsfartyg från Lübeck år 1522 är den svenska marinens tillkomst. Fartygen levererades till Slätbaken öster om Söderköping den 7 juni 1522.

Under 1500-talet skedde förändringar som påverkade handeln och sjöfarten i Östersjön. Den som hade kontroll över sjöfarten hade också kontroll över handeln. Den danske kungen Kristian II erövrade Stockholm med sin havsflotta år 1520. Han är även känd som anstiftaren av Stockholms blodbad på senhösten samma år.

Det krävdes en egen svensk flotta för att kunna befria Stockholm och minska danskarnas dominans i Östersjön. I juli 1521 hade Gustav Vasa blivit utsedd till Sveriges rikes föreståndare i Vadstena. Det var på basis av detta som han inledde förhandlingar med Lübeck om köp av fartyg 1522. Gustav Vasa kröntes till kung år 1528.

Den nästan 300-åriga period som omfattar Vasa-tiden, Stormaktstiden, Frihetstiden, den Gustavianska tiden och Napoleontiden kännetecknas av många krig med omgivande länder.

Under Vasatiden (åren1521-1611: Gustav Vasa, Erik XIV, Johan III, Sigismund, Karl IX) byggdes de svenska sjöstridskrafterna upp till ansenlig styrka och hade framgångar till havs mot Danmark och inomskärs mot Ryssland.

I början av Stormaktstiden (åren1611-1721: Gustav II Adolf, drottning Kristina, Karl X Gustav, Karl XI, Karl XII, Ulrika Eleonora) var Sverige en stark regional sjömakt. Under 1600-talets andra hälft hade dock sjöstridskrafterna flera svåra motgångar mot den danska flottan.

Under Frihetstiden (åren1719-1772: Fredrik I av Hessen, Adolf Fredrik) och det stora nordiska kriget, då den ryska sjömakten blivit en svår motståndare, försämrades läget. Svårigheter att försvara den svenska östersjökusten mot hot, bland annat från galärer blev uppenbara. Detta ledde så småningom till en kraftfull uppbyggnad av såväl en sjögående seglande flotta som en roddflotta för skärgårdsstrid. i Sverige.

Ostindiska kompaniet grundades 14 juni 1731 och upplöstes 1813.

Kompaniet hade svenskt monopol på handeln med Kina. Under de här åren 1731-1813 gjordes 132 resor med 37 fartyg till såväl Indien som Kina. En resa till Kina varade vanligtvis omkring 18 månader.

Gustavianska tiden (åren 1772-1809: Gustav III, Gustav IV Adolf).

Gustav III:s ambitioner med skeppsbyggmästaren af Chapman och det för sin tid moderna varvet i Karlskrona, resulterade i imponerande flottor för såväl utomskärs- som skärgårdskrigsföring.

Napoleonkrigen var en serie krig i Europa mellan Napoleons franska kejsardöme och olika koalitioner. De var en fortsättning på franska revolutionen och pågick mellan åren 1803 och 1815. Allt ändades genom slaget vid samhället Waterloo i Belgien den 18 juni 1815.

Under Napoleonkrigen hade Sverige ett relativt starkt sjöförsvar som dock på grund av att Ryssland anföll Finland vintertid med svåra isförhållanden inte kunde komma till full verkan.

Perioden 1815-1880 som kännetecknas av fred och en ny strategi, i form av en neutralitetspolitik, blev en period i förfall beträffande de marina stridskrafterna.

Den nya flottan byggdes från 1800-talets slut ut med pansarbåtar, senare benämnda pansarskepp med långskjutande artilleri.

De tre ”Sverigeskeppen”, HMS Sverige, HMS Drottning Victoria och HMS Gustav V, som tillfördes i slutet av och efter Första världskriget utgjorde flottans kärna fram till och med Andra världskriget. De byggdes efter principen ”starkare än de snabbare och snabbare än de starkare”.

Efter Andra världskriget kom nya kryssare och jagare. Under 1950-talet hade flottan bl a tre kryssare, ett tiotal jagare, ett trettiotal torped-/motortorpedbåtar, ett tjugotal ubåtar, ett tiotal fregatter, ett minfartyg och ett trettiotal minsvepare.

Hur är läget idag?

Marinens operativa örlogsfartyg består idag av Korvetter, Minröj

ningsfartyg, Ubåtar, Minfartyg, Bevakningsbåtar, Trängfartyg, Trans-

portfartyg och Specialfartyg.